Mellan förtvivlan och kaos...

2009-07-09 @ 01:40:16
     ... så är livet ganska gött ändå. Har jag insett först nu. Jag är the mastah på att krångla in mig själv i negativa tankar utav bara fa-an. Det är min grej känns det som. Lider väl av något, men vem gör inte det i dessa dagar? Men det är bara att roll with the punches och ta skiten för vad den är.
     Intressant om man kollar några inlägg som jag skrev några dagar tidigare. Då var det becksvart. Så som sagt. Jag lider fanimej av något. 

     Jaja. Nog med det. Jobbade 10-19 på fruktavdelningen heeela dagen. Men det var skönt ändå. Det är som att jag stänger av hjärnan och bara kör. Samma pass imorgon och sen är jag ledig tills på måndag. Ska ta tillvara på de dagarna och tokplugga på teorin. För jag är inställd på att jag SKA klara av det där satans teoriprovet once and for all nu. Inget slapp i helgen alltså, eller jo, lite, men fan, kan inte låta skiten slippa mig ur händerna igen. Som det har gjort de tre första gångerna.

     URF verkar lösa sig också. Carina/Mindy/Räka/Kittytorso verkar vara på, om hon nu får ledigt från tha barbashop dvs. Men jag hoppas på det och då kommer det bli kanonparty hela festivalen igenom. Och jag som lovade mig själv att inte campa någonsin igen, men nu verkar det ju bli så. Fast i år så lämnar jag sexmannatältet hemma. Vi får kirra ett skittält som man kan dumpa efteråt. Jag är pepp och allt är fett. Vilket dunderrim jag la av där, BRRRAP!

     Näeh, dags att slagga och slita mig igenom en till dag av banankartonger och purjolök. Heppåer!


Jag skyller på tristessen/tröttheten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0