Aldrigkunnavaranöjdism

2009-07-18 @ 00:32:25
     Det går bra ett tag. Att ljuga för sig själv, men det där hittar alltid tillbaka på ett oförklarligt sätt. Obalans i vätskorna i skallen skulle man kunna säga. För mycket av det som gör att det goda aldrig varar och blir kvar. Raderna talar ju för sig själv som en schizofren. Pff.

     När blev jag såhär, egentligen?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0